Grundande och partinamn
Moderaterna bildades som parti år 1904; den gången med namnet Allmänna Valmansförbundet. Det namnet behöll partiet till år 1938, då man bytte till Högerns Riksorganisation. Från 1952 började man kalla sig Högerpartiet. 1969 bytte partiet namn igen till det nuvarande: Moderata Samlingspartiet. Men i dagligt tal kallar vi oss bara "moderaterna".
Partiledning
Partiordförande är Fredrik Reinfeldt. Förste vice ordförande är Gunilla Carlsson och andre vice ordförande är Beatrice Ask. Vår partisekreterare heter Sofia Arkelsten.
Beslutsorganisation
Det högsta beslutande organet i partiet är partistämman, som sammanträder vartannat år. Partistämman består av drygt 200 personer som är valda av moderaterna i förbunden runt om i vårt land. Partistämman väljer partiordförande, två vice ordförande och tio övriga ledamöter i partistyrelsen. Det är partistyrelsen som styr partiet mellan partistämmorna. (I partistyrelsen finns, förutom de ledamöter som partistämman har valt, också ordförandena i Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet.)
Ideologi
Vi är ett både konservativt och liberalt parti. Från början var partiet mer renodlat konservativt och starkt nationalistiskt. Det fanns också en ganska stark protektionistisk riktning inom partiet, särskilt när det gällde jordbruksprodukter (d.v.s. man ville ha höga livsmedelstullar för att skydda det svenska jordbruket). Idag är vi ett liberal-konservativt parti. Vi är numera mycket inriktade på internationellt samarbete. Dessutom är vi numera övertygade frihandlare.
Partiet står för enskilt ägande, fri företagsamhet och liberal marknadsekonomi. Det är vi dels av rent ideologiska skäl, eftersom vi anser att rätt och riktigt att människor skall få bestämma mycket över sig själva och sin egen egendom, att det skall löna sig att arbeta och att man skall känna att samhället uppskattar den arbetsinsats man gör. Men vi är det också av praktiska och erfarenhetsmässiga skäl. Det finns ett mycket klart samband mellan ett lands ekonomiska frihet och dess välstånd. Ju större den ekonomiska friheten är, desto större är också landets välstånd.
Viktigt i valet
Viktiga frågor för oss i valet är Sveriges ekonomi, arbete, skola och rättstrygghet.
Ekonomi
För oss är det av största vikt att Sverige har god ekonomi. Länder i vår omvärld har under de senaste åren drabbats av svåra ekonomiska kriser. En del länder i Europa har tvingats att ta till ytterlighetsåtgärder, för att inte drabbas av ekonomiskt sammanbrott. De har tvingats att göra stora nedskärningar i sin välfärd. Det är sådant som har drabbat de ländernas befolkning hårt.
Sverige har däremot en ekonomi i god ordning. Och så vill vi att det ska förbli. Det är bara genom att ha god ordning (inga stora underskott) i statens finanser, som vi kan få förtroende för vårt land. Då vill både svenska och utländska kapitalplacerare satsa sina pengar i företag i vårt land. När de gör det, får vi fler jobb i Sverige. Ju fler som arbetar, desto fler är det som betalar skatt. Vi får råd med en väl fungerande välfärd.
Arbete
Men för att få den väl fungerande ekonomin, måste vi arbeta. Välstånd är inte något som bara uppstår av sig självt. Det finns faktiskt två skäl till varför vi är så angelägna om att minska arbetslösheten och se till att fler människor får arbete. Dels är det alltså frågan om vårt lands ekonomi. Men det är minst lika mycket en social fråga: Det handlar om att människor ska få känna att de betyder något, att de gör en insats för vårt lands välstånd. Alla människor vill vara behövda. Det vill vi främja genom att satsa på arbetslinjen i stället för bidragslinjen.
Särskilt viktigt är det att hjälpa dem, som har varit borta länge från arbetsmarknaden eller som aldrig förut har haft ett jobb, att hitta ett jobb. Det är något som vi har satsat särskilt på. Om Du vill veta hur det går till, så står det på vår hemsida.
Skola som är bra för alla
En av de absolut viktigaste ungdomsfrågorna är att vi har en bra skola. Vi vill ha en skola som är bra för alla elever och inte bara för en del. Alla som går i skolan ska lära sig läsa, skriva, räkna och annat som är nödvändigt för att man ska klara sig bra i livet.
Viktigt är att finna vilka elever som har svårt att hänga med och ge dem särskilt stöd. Det får inte vara så, att en del elever hamnar "vid sidan om" i skolan.
Det är viktigt att man som elev får veta hur man ligger till och bedöms på ett objektivt sätt. Därför vill vi att betyg ska ges redan fr.o.m. sjätte årskursen. Då vet man redan flera år innan man går ut nian hur man ligger till och i vilka ämnen man kanske måste satsa extra mycket. Mer om vad vi vill göra för skolan kan du läsa genom att följa denna länk.
Rättstrygghet
Alla måste vi få känna trygghet. Sverige ska inte vara ett farligt land att leva i. Därför ser vi som en av våra främsta uppgifter att bekämpa våld och brott. För det behövs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Kortsiktigt vill vi fortsätta den förstärkning som vi har gjort på rättsväsendet (polisen, åklagarna och domstolarna).
Men det räcker inte bara med de kortsiktiga åtgärderna. Det gäller också att se till att färre människor blir våldsverkare och brottslingar. Det gör vi genom att ingripa när ungdomar börjar "hamna på sned". Då är det viktigt att tidigt sätta in hjälpåtgärder, för att leda dem rätt igen. Det kan ske genom skolan, genom polisen och genom de sociala myndigheterna. Men allra viktigast är att stötta familjen. För i de flesta fall är det familjen som bäst kan hjälpa en ung människa att komma rätt igen. Här kan Du läsa mer om hur vi vill bekämpa brott.